Rallylydnad

Aska och jag har numera tävlat klart i nybörjarklassen i rallyn! Gick in och kikade igår och såg att hon fått sin titel registrerad hos SKK! Vi tog våra sista godkända resultat på Nedansiljans BK. Ett på 78 poäng och ett på 92 poäng, jag är dock osäker på att jag fick rätt protokoll på 78 poängs rundan för avdragen var inte alls där jag trodde de skulle vara. En sak som däremot var lite tråkig var att vi inte fick en endaste rosett eller någonting. Okej vi kom 6:a som bäst och jag fattar att man inte kan ge rosetter till alla godkända, även om jag tycker det är hemskt trevligt. Men när vi har hållit lydnadstävlingar på klubben hemma har tävlande fått maila sekretariatet om de har chans till LP. Det står alltid i PM:et, jag kan inte låta bil att undra varför man inte kör samma på rallyn? Det är ju ändå en titel.

Försökte få till en sån där käck bild som “alla tar” när Aska höll rosetten.. Men det är ju inte riktigt så hon jobbar. Det här med att apportera saker är ju inte riktigt hennes grej. Det är väl mycket därför (och p.g.a platsliggningen) som vi tagit “indefinite hiatus” på lydnadsfronten. Dock kommer ju bärande av föremål även i rallyn så vi kanske kan ta upp lydnaden efter det och ta ett första pris i klass 1. Jag tvivlar egentligen inte på att vi skulle klara av det. Men jag tycker det är mycket pill i lydnaden, det är väl delvis därför jag tycker rally är så roligt. Det är lagom lätt helt enkelt, att få tävla i en sport som inte upplevs som så svår (för oss, inser att alla har olika förutsättningar) och bara rolig har gjort mycket för motivationen för mig! Självklart har vi lite att jobba på även där, måste få bort nosandet hon har för sig. För på våra riktigt bra rundor är det enda avdrag vi fått att hon nosar, så onödigt!

Vi tävlade i Skutskär i lördags. Jag mailade dem i torsdags och frågade om jag fick efteranmäla mig. Jag var väl medveten om att det var en mycket liten chans för det men jag fick till svar att det gick! Så lite hastigt och lustigt då (som min lärare i foto på gymnasiet brukade säga) så skulle vi helt plötsligt tävla på lördagen! Åkte dit och hade väl ingen speciell känsla men det var första gången jag var på tävling utan både Linnéa och Tina. Jag vet inte om det var det som gjorde att det gick som det gick eller att Skutskärs brukshundsklubb helt enkelt har en förbannelse över sig (gjorde vår tävlingsdebut där, den gick inte så bra). Aska var alert och med mig på uppvärmningen vi startade först så domaren och jag höll lite koll på varandra. Hon frågar om vi är redo och jag säger ja, då vill inte Aska vara med längre. Jag hinner väl tänka något i form av “Nej inte igen!” men försöker rycka upp mig och peppa henne. Jag lyckas sådär.

Jag ska vara ärlig, jag trodde att vi hade kommit förbi att hon behöver mitt fulla stöd för att klara såna här situationer. Tydligen är det inte så, blir jag nervös tycker hon helt enkelt inte att det är särskilt roligt längre. Jag tycker inte att jag var mycket mer nervös än de tidigare gånger vi tävlat men Tina och Linnéa var inte där och hjälpte mig att avdramatisera det hela. Plus att husse var med, världens bästa husse. Husse kan vara med när vi tränar utan problem men Aska blev plötsligt väldigt bekymrad för vart husse skulle ta vägen när vi var på banan. Han kändes kanske tryggare än matten i det här läget? Nåväl vi tog oss igenom på 69 poäng (!). För mig kändes det som en riktig skitrunda men när jag ser filmen så ser jag att det var långt ifrån lika katastrofalt som det kändes! Vilket är skönt, en skitrunda för oss hamnar på 69 poäng, det är ju inte helt dåligt faktiskt måste jag säga.

Det här kanske låter kaxigt men jag tror att Aska helt enkelt skämt bort mig, jag är inte van vid att hon fokuserar på något annat än mig när vi gör saker ihop. Jag är framförallt inte van vid att hon fokuserar på vad som händer runt omkring. Visst kan hon nosa ibland även när vi tränar men för det mesta upplever jag att det mesta runt omkring oss försvinner för henne när vi gör något tillsammans. Så fort hon inte är med mig tycker jag att känslan vi får är väldigt dålig därför känns det oftast för mig sämre än vad det kanske egentligen är och ser ut som.

4. -1 Bris
10. -1 nos, -3 bris, -3 pos
11. -10 felövning (sätter sig)
12. -1 nos, -1 bris
14. -3pos, -3 bris
15. -1 bris, -1 sk, -3 pos

Domarens kommentar: “Glatt & trevligt!”

För er som inte är bekant med rallylydnad kommer här en förklaring till förkortningarna

Bris= Brist i sammarbete

Nos= Hunden nosar

Pos= Felaktig position

Sk= Sträckt koppel

Felövning= Övningen utförs på fel sätt

Förresten om ni är nyfikna på vilka tävlingar jag och Aska har på gång så dra muspekaren över Askas namn i menyn så får ni upp en unermeny som heter “Tävling”.

Vi tränade lite rally i lördags men det blev en kort träning. Det var för varmt helt enkelt, hela 29 grader! Tina hade i alla fall byggt upp en jättebra bana för oss och hundarna kämpade på bra trots värmen. Jag har startnummer tre på tävlingen, av någon anledning blev jag nervös när jag såg hur tidig start jag ska ha! Men det kommer nog gå bra! Jag måste träna mer på skylten där man ska stoppa och sedan ställa hunden. Får upprepa mig flera gånger innan Aska ställer sig upp, inte bra!

Världens bästa husse kom förbi med ngt ätbart åt hungrig matte, Aska blev superglad över att se honom!

Husse hade varit i Holland och jobbat under veckan som gått och kommit hem klockan 01.00 på fredagsnatten. Han hade varit mycket saknad av både hund och matte. Även om matte inte fick tokrus i sängen och gnällde av lycka när han kom hem.

Husse hade med sig god yoghurt som dracks i fina glas 😉

“Jag smakar lite yoghurt med dig Linnéa!”

Syster, hund och sambo delar på förstaplatsen på prispallen.

Aska är rädd för gungan när den slår ned. På bilden tränar vi på det. Eller jag försöker träna på det i alla fall, Aska fattade nog inte riktigt vad vi gjorde. Det jag gjorde var i alla fall att stå och stampa ned gungan, klicka när den åkte i marken och gav godis. Så gjorde jag om det för att associera det ljudet med godis. Hoppas det kommer fungera!

 

Här har det inte hänt mycket under förra veckan, jag däckade under i en rejäl förkylning. Den verkar dock tack och lov vara på bättringsvägen! Men det har gjort att det inte hänt så mycket för Aska under föregående vecka. Den här veckan kommer förhoppningsvis bli bättre!

Idag var vi och simmade igen, Aska har verkligen börjat uppskatta det mer och mer. Numera får hon simma runt med leksaker och då simmar hon runt i godan ro och ska knappt vila om hon får bestämma. Inte vill hon upp heller! Idag provade vi att sätta på “streamen” så hon fick lite motstånd. Jag skriver stream men egentligen kan jag lika gärna skriva strömmen för det är vad det är, en ström i vattnet alltså. Först blev hon förvånad men hon fann sig snart och simmade på  riktigt bra.

Vi har även anmält till en tävling i rallylydnad! Den 29/5 kör vi två nybörjarklasser, hoppas det ska gå vägen! Har även smått börjat planera inför lite fjällvandring i sommar, förhoppningvis kommer jag, Ola och Aska åka upp till Abisko i början av juli/slutet av juni. Vi hade tänkt vandra och sova i tält. Förutom det ska jag och upp till Helags och faktiskt bestiga den här gången och sova två nätter på fjällstationen. Kommer bli hur mysigt som helst!

Här kommer några bilder från senaste rallyträningen.

Alf tog jobb som koppelhållare. Båda hundarna hade nog önskat sig solglasögon!

Finaste Ronja!