Raw for Paw

Jag är alltid på jakt efter allergivänligt hundgodis, för några månader sen fick jag en inbjudan till ett releaseparty för ett nytt hundgodis som heter Raw for Paw. Jag tyckte idén var så himla bra men kunde tyvärr inte gå eftersom att det var i Stockholm och det kändes lite långt att åka. Men jag fick sen ett mail när godiset var släppt och hörde av mig för att få ett smakprov. Vi fick hem “Wild Deer” men godiset finns även i smakerna “Wild Moose”, “Wild boar” och “Beef liver”. Varav Aska också tål den som är gjort på älgkött.

Aska blev ganska snabbt väldigt intresserad av godiset vilket alltid är ett bra betyg. Jag blev glad för jag måste säga att det är himla fint förpackat! Förpackningen var både snygg och praktisk och gav ett lite lyxigare intryck. Aska tycker verkligen det är supergott och blir väldigt taggad av det men tyvärr tycker jag bitarna är lite för stora för en hund i Askas storlek (5,5kg). Och som så ofta med frystorkat är det inte helt optimalt att dela då det smular en del när en gör det.

Betyg: 4,5 av 5 tassar

Det här inlägget är inte sponsrat, jag har fått produkten gratis men har inte betalt för att skriva inlägget.

Saker en kan göra istället för att plugga

Jag är inne på min sista kurs på högskolan, vilket känns både läskigt och spännande eller nej mest skitläskigt om jag ska vara helt ärlig. Jag sitter just nu och försöker komma igång med uppgiften som är examinerande i kursen jag läser just nu men det går trögt. Jag har fått en inspirationssväng i hundträningen igen, vi får se hur länge det håller i sig för den här gången. Som jag skrev i mitt förra inlägg blir jag paranoid och tycker mig se ett samband med att träningen ökar och att klådan ökar. Samtidigt har vi slutat med kortisontabletter också och kör bara en kur med spray nu så det ligger säkert mer i det. Samtidigt ligger vetskapen om att det finns dom som menar att ökat proteinintag kan öka klådan och gnager i mig. Men jag har provat sänka proteinintaget och ökat intaget av fett osv, som många säger man ska göra, utan resultat. Det känns skönt att vi ska till Djurakuten imorgon!

Under tiden fortsätter jag att kämpa med plugget men om jag ska vara ärlig sitter jag mest och tittar på gamla bilder och läser gamla inlägg här på bloggen. Och tränar med Aska, vi har tränat lite på fjärren nu i vinter. Vi har en lång väg kvar men förr sprang hon fram säkert en meter när jag bad henne ställa sig. Sen fick jag för mig att vi skulle börja med låsta framben och då kunde hon inte sätta sig och ha kvar benen på boken som hon stod på. Nu kan hon sätta sig, ställa sig och lägga sig men på klippet har hon istället låsta bakben. Det verkar nästan lättare för henne, samtidigt vet jag ju att jag belönar att hon rör frambenen men det är för att jag först ville att hon skulle förstå att framtassarna måste vara kvar på boken för att hon ska få belöning.

 

 

Inspirerande agilitykurs

Skärmavbild 2014-05-22 kl. 11.15.28

Igår var andra tillfället på agilitykursen, måste bara säga att det här är den roligaste kursen jag gått på länge (2 år för att vara exakt;))! Jag har ju gått ganska många agilitykurser med olika hundar som ung och visst har vi tränar handling men inte på det sättet som vi gör i denna kurs. Det är så  inspirerande och roligt! Lär mig massor av nya saker varje gång och Aska fattar också väldigt snabbt. Det är så roligt att gå ifrån aha-upplevelse till aha-upplevelse, det är så mycket jag inte kan om agility.  Som sagt det är en väldigt rolig och inspirerande kurs! Helt underbar kväll var det också!

Tänkte göra ett försök att förklara två av de övningarna vi gjorde med hjälp av egenritade “banskisser”,  jag inser ju att det är mer kombinationer än banor såklart.

 

bana2

Det första vi gjorde var att träna på att hunden skulle gå tight runt hindren. Och hur vi kan skicka hunden över ett hinder men sedan väldigt tydligt förmedla att riktningen efter hindret inte blir rakt fram.  Som ni ser på bilden nedan körde vi med två hopphinder och en tunnel. F:et på bilden står för “Förare”, dit sprang alltså jag och ställde mig med ryggen mot hindret. Jag skickade Aska över hindret med högerhand och fångade sedan upp henne efter hindret med höger hand (eller var det vänster?!) och belönade. Som ni ser på ritningen så var ju tanken att få henne att göra en tight sväng runt hindret istället för att fortsätta framåt.

 

kom1

Det andra vi gjorde var en serpentin som bestod av tre hopphinder. Ni ser vilken riktning Aska sprang i på pilarna. Tanken var att jag skulle handla med höger hand och sedan “dra” henne till mig med vänster hand så att hon sprang mellan hinder 1 och 2 efter att hon hoppat första hindret. Det var lite krångligt men jag tror nog att hon kommer fatta det ganska snart. När jag fick tipset att säga “Aska” istället för “HÄÄÄÄR” så gick det givetvis bättre också 😉 Egentligen så är det ju så dumt att jag springer runt och ropar “HÄÄR” istället för att säga hennes namn. Jag har ju aldrig lärt henne vad “här” betyder men Aska är hon ju väldigt van att lyssna till.

 

Varmt, varmare, varmast!

Var på klubben och tränade lydnad för första gången på väldigt länge igår. Har känt mig så urless på lydnaden, det har känts som att vi inte kommit någon vart och alla andra är ändå bättre. Men nu har glädjen sakta smugit sig tillbaka så vi följde med Linnéa som skulle träna med Sandra. Aska hade en helt fantastisk attityd igår trots att det var väldigt varmt. Hon ansträngde sig även fast jag märkte att det var svårt att koncentrera sig i gassande sol. Givetvis blev det korta pass av den anledningen! Men när vi väl hade paus kom och hon kände att hon vilat klart började hon krafsa på mig och försöka få mig att göra ngt med henne igen.  Aska är verkligen 9 gånger av 10 en väldigt tacksam och rolig hund att träna. Hon är förig men ganska vek men med mycket glädje och fart.

Sandra och Linnéa visade mig ett för oss nytt sätt att träna apportering på igår. Jag lekte med Aska och kastade iväg en leksak när hon var riktigt uppjagad sen försökte jag lirka loss leksaken vi kampade med och lät henne sticka på den jag kastat iväg. Så fort hon tog den sa jag “JA!” så fick hon komma tillbaka till mig och kampa igen. Hon ville ogärna släppa leksaken utan fortsatte glatt att leka med mig ändå samtidigt som hon hade leksak hon hämtat i munnen och jagade den andra som jag drog runt på! Vi provade även en annan variant där jag kampade med henne över apportbocken. Tanken var att hon skulle känna att den är där och när jag tar leksaken ska hunden vara så uppe i varv att den vill ta vad som helst och då tar apportbocken för att den är vad som finns närmast. Det fungerade också bra men inte lika bra som det andra. Men jag tror att med lite tid så kommer den leken att ge bra resultat!

lydnad-2

lydnad-3

lydnad-4

lydnad-5

lydnad

Ingen klåda ingen stress

Det känns verkligen som att klådan är under kontroll nu och det känns så himla bra! Äntligen säger jag bara! Jag går omkring och försöker intala mig själv att det är p.g.a våren är och vintern är slut. Aska är ju mycket bättre på sommarhalvåret än vinterhalvåret som jag skrivit förr. Antagligen beror det på att vår lägenhet är så varm så vi vädrar i stor sett dygnet runt från maj-september. Det är troligen väldigt bra för en kvalsterallergiker, tyvärr kan vi inte vädra lika mkt på vintern. Innerst inne hoppas jag att det är tack vare hyposensen som hon kliar mindre men jag vill inte hoppas, vill inte tro. För jag vet att om inte hyposensen fungerar har vi  tyvärr inte så många alternativ kvar, jag säger inte att hon skulle få somna in men vi vet inte hur vi skulle gå vidare annars.

Vart ligger hon på klådskalan då? Jag skulle nog säga ungefär samma som förra gången d.v.s mellan 3 och 4, lite närmare 3 än 4. Och det är ju jättelågt! Skulle jag var riktigt optimistisk skulle jag säga mellan 2 och 3 men vi är inte riktigt där än. Jag hoppas givetvis att det är hyposensen som gjort sitt men jag vill inte hoppas för det kommer kännas så jobbigt om det inte är så! Vi verkar i alla fall hittat en fungerade dos nu på 0,6 ml. Hon fick en spurta igår och kliar inte alls något mer efter sprutan, hon kliar lite grann direkt efter men det tror jag bara är en vanlig reaktion på att ha fått en spruta.

På allergifronten känns det alltså som ni kanske förstår äntligen ganska bra!

Varm och grön agilityträning

Äntligen verkar värmen ha kommit till Gävle! Igår var det över 20 grader varmt i stort sett hela kvällen! Vi tränade agility igår igen, vi tränade tillsammans med en arbetskompis till Linnéa. Hon kan jättemycket om agility så jag fick jättebra tips om handling och olika byten! Det var verkligen jättevärt för mig, fick även tips på att jag måste träna Aska på mer sug på tunnlar. Så jag kan skicka in henne i tunneln även fast jag är på väg åt ett annat håll, så det ska vi träna på! Linnéas jobbarkompis körde ju såklart med sina två hundar också, det var verkligen roligt att se! Det är sånt samarbete och samspel i agilityn (som alla andra hundsporter) och för oss som inte är så van vid agility på lite högre nivå så är det riktigt imponerande att se någon handla sina hundar på ett bra sätt! Det är givetvis säkert även imponerande för någon som “vet” hur det ska se ut men vi blev näst intill fascinerade 😉 Skriver inte så mycket mer om det här kommer istället lite bilder.

agilityLinnéa och Alf snart proffs?agility-2

agility-3Aska tyckte det var så trist att vänta på sin tur att hon nästan somnade!

agility-4

Ska vi bara sitta här och titta eller?!”

agility-5 agility-6 Bad Linnéa fota när jag och Aska körde men hon blev lite distraherad av alla bra tips jag fick så det här blev resultatet 😉agility-7Linnéas kollega Hanna var däremot inte lika lätt distraherad så bilden ovan och bilderna nedan på Aska och Alf är det hon som tagit.agility-8

agility-9

agility-10

agility-11

agility-12

agility-13

Apportering & fot

Apporteringen börjar lossna för oss nu! Aska tycker inte att det är kul helt enkelt och jag har funderat på vad jag ska göra för att göra det roligare. Höja belöningen med något som är mer värt i hennes ögon, försökte förr med leksaker men det fungerade inte riktigt. Provade idag igen med hennes “döingar” och idag fungerade det hur bra som helst! Hon visade mer intresse för att ta apporten när belöningen var värd det helt enkelt. Hon tog den och höll den i cirka 5 sekunder sista gången vi gjorde sen fick hon klick och stor belöning med lek och dragkamp med mig. Det var uppskattat, så tydligen måste det vara en riktigt bra belöning för att det ska vara värt att lyfta den där dumma apporten!

Och foten då? Där känner jag att det verkligen har lossnat! Det är en lång bit kvar men det känns som att vi äntligen har börjar komma någon vart! Där har jag inte gjort något speciellt förutom att befästa usprungspositionen och vågat gå vidare därifrån. Jag har vågat träna på det helt enkelt, det värsta som kan hända är ju att det blir fel och det är inte hela världen. Jag har fått lära om förr när jag gjort fel, visst är det svårare men det fungerar. Nu går hon fot i några steg och jag tycker att positionen faktiskt är bra. Vi ska ha kurs på torsdag där vi ska bli filmade så jag tänkte köra lite fot där och kommer säkert få en hel del bra tips av Anna hur vi ska gå vidare.

Jag har ju tyckt att lydnaden har känts motig och svår men när jag satt och skrev ned en lång ursäkt till att inte hänga på de träningar vi har så insåg jag hur gnällig jag lät! Allt handlar ju om min inställning och för att Aska ska ha chans att lära sig så måste jag ju också träna, inte bara gnälla på att det känns som att vi inte kommer någon vart för det är inte sant. Jag är rätt övertygad om att jag kan lära min hund nästan vad som helst med rätt belöning så problemet har ju inte legat hos hunden (det har jag aldrig tyckt heller) men jag har gjort lydnaden till något jättesvårt men det behöver det ju inte vara. Alla har ju dessutom varit nybörjare nån gång.