Var iväg och tränade inomhus idag igen, lyx! Blev dock inte så mycket träning för mig spenderade mesta tiden med att inte göra något alls. Var alldeles för ledsen och besviken för att känna att det skulle vara roligt att träna just då. Aska var på urdåligt humör redan på morgonen och det blev inte bättre senare på dagen heller. Vet inte om det kanske beror på att hon är känslig i huden p.g.a allergin, att vi hade en konflikt redan på morgonen eller om det är så simpelt att det är löp på gång. Vi har ju haft stora problem med hennes humör men det har bara blivit bättre och bättre men idag kändes det dock som att vi var tillbaka på ruta ett igen. Nej förresten ruta ett räcker inte, ruta noll var nog där vi befann oss idag. Men det är väl bara att kämpa vidare, vi får försöka anpassa oss och tänka om igen om inte annat.
Jag skriver inte så mycket om de problem vi har p.g.a jag helt enkelt inte vill ha massa kommentarer om det från folk som inte känner oss och inte har hela bilden. Jag frågar dom jag litar på och dom som sett problem IRL s.a.s. Det är dock många som inte trott riktigt på mig när jag förklarat våra problem, många som träffar Aska har väldigt svårt att tro att hon kan bete sig som hon gör ibland. När dom får se det med egna ögon det är först då dom förstår varför jag anser att det är ett problem. Har fått väldigt mycket hjälp av Susanne och det är jag glad för. Jag kommer lära mig mycket saker av den här hunden men ibland så önskar jag att jag visste det jag vet nu redan när vi fick hem Aska som åtta veckor. Jag tror att vi hade kunnat stävja det här beteendet mycket tidigare då.
Jag blir så ledsen och besviken när vi får såna här bakslag. Det gör verkligen ont i hjärtat på mig att det är såhär vår vardag ser ut. Det kan gå så bra i långa perioder sen utan förvarning känns det som att allt jobb vi lagt ned varit förgäves. Önskar verkligen att jag kunde förstå min hund, det är verkligen inte lätt alla gånger.