Time out

Jag tar en liten time out, livet tar för mkt just nu. Det känns mer och mer outhärdligt att leva utan Missy. Jag vet att det finns dom som tycker att det är överdrivet att sörja en häst så mycket som jag gör. Men dom förstår inte, jag tror ingen som inte upplevt det jag gör förstår. Vissa djur är speciella och Missy var speciell, hon var verkligen min andra hälft, utan henne känner jag mig vilsen. Jag älskar alla mina djur, det gör jag men jag älskar ingen som jag älskar henne. Hon var mitt allt, min stjärna, klippan i stormen. Jag kan inte ens försöka beskriva vår relation men jag vet att dom som någon gång haft en så djup relation förstår vad jag menar. Det var menat att det skulle vara hon och jag, det vet jag. Men hon var bara min på lånad tid.

“när mörkrets sista trummor dånar ut
överger & lämnar mig kvar
jag blundar i en frusen tyst minut
ett mycket sällsynt exemplar
ljus – stanna kvar
kom & var min vän
ljusna mig igen, igen, igen”