I lördags var vi ett gäng från stallet som skulle ned till ridhuset och hoppar, jag skulle inte hoppa Missy eftersom att jag håller på att sätta igång henne genom att tömköra, vi skrittar ju bara för tillfället. Jag hoppade ponnyn i stallet som jag rider lite då och då, Roxan heter hon. En underbar d-ponny som är en ganska rutinerad tävlingshäst, särskilt i hoppning så det kändes tryggt att sitta på henne. Jag hade inte hoppat på ett år så det kändes bra att vi hoppade lågt och att jag satt på en läromästare.
Tyckte att det kändes som att det var jättehögt och det kändes som att det gick jättefort när vi hoppade och hela kroppen skakade efter dom första hoppen, snacka om att vara nervös haha. När jag sedan såg bilderna & filmen så såg jag att det varken var jättehögt eller gick jättefort. Det var faktiskt väldigt kul att hoppa.
Tyvärr hände det en tråkig sak under hoppningen, en av mina stallkompisar ramlade av sin häst och bröt benet så hela kvällen slutade tyvärr med ambulansfärd och någon/några timmar på akuten. Jag har aldrig ringt SOS-alarm förr och stammade nog ganska mycket och var bara allmänt chockad men dom är väl vana vid sånt.